Cykla med tåraran rinnades ner för kinderna, tårarna blir nästan till istappar på mina kinder, så kallt är det.
orden dom sa upprepas hela tiden i mitt huvud men alldra starkast hörs "låt henne åka så blir vi av med henne"
jag cyklar fortare & fortare för att komma till dom som vill ha mej ibland dom.
väll där har tårarna tagit slut men ist har en klump bildas i magen & jag ringer på & går in.
men jag upptäcker snabbt att de är mer folk där än jag klarar av att öppna mej för så jag sätter på mej min mask & blir den där glädjespridande tjejen som dom är vana att se mej som. visa ser att de är nåt som inte stämmer mej jag skyller på att jag inte mår bra, de gör jag inte heller, men de är inte riktigt där skon klämmer.
de blir aldrig så att jag berättar vad som är fel utan jag fortsätter spela på, kramar bara dom som är där extar mkt & extra hårt för att känna att dom älskar mej för de vet jag utan att tveka att dom gör.

feg är jag som berättar saker här på bloggen ist för i famnen på dom som tröstar mej bästa, men jag klara inte va att folk som inte känner mej utan & innan ser mej ledsen, liten & besegrad.

Kärlek ♥