gå längs nyköpings tomma gator en tidig lördag morgon med hög promile & avsky i kroppen.
sparka sönder stupränner medans bästa vän kramar ens hand hårt, hårt.
försöka förstå varför männikor kan vara så idiotiska, trasiga & fel.
men rätt.
sjunger med till Johnny Cash & lutar mig mot min räddares axel.

ler åt mina fina vänner som väcker hela nyköping med sina skratt bakom oss.
stannar i en korssning.
passar på att kissa lite på vitsipporna.

går tillbaka & byter kavaljer för ett tag.
skrattar åt dennas metod att få mig att må bättre.
metoden visar sej vara effektfull.





bryr mej inte om att väja för vattenpölen.
blir kallad för jesus när inget vatten sipprar igenom mina converse.
väldigt lite bitter på mig i natt.

avtrubbad. avskyn har bytts mot besvikelse.





snor morgontidningen från tidningsbudet som vanligt när de börjar ljusna.
ramlar in som en orkan av skratt & ljud i lägenheten.

ser åter igen ett trasigt ansikte brevid två jag avgudar så mkt så de gör ont.
skrattar så jag får ont i magen åt våra tandkräms mustascher.
må bättre.

trängas med 3 andra fina hjärtan i dubbelsängen som värkar ha krymt sen sisst jag sov där.
få kattbesök.
fnittra mig till sömn.





men vakna en timme senare.
spritter till i hela kroppen när avskyn kommer som en våg tillbaka över mig.

andas lite.
somna om.
vakna igen.
dricka vatten.

minns vattenpölen.
inget biter på mig, visst var de så?
sträker på mig & skakar av mig dina ord & handlingar.
raderar.

ställer glaset i diskstället.
kryper ner.
somnar om.